Om projektet

Metan från skogsråvara kan ge ett betydande bidrag till en fossiloberoende fordonsflotta år 2030. Teknisk kunskap finns och flera svenska aktörer har utrett och förberett investeringar i produktionsanläggningar men teknologin är ännu inte kommersiellt mogen och behöver stöd under en utvecklingsperiod. Samverkan mellan varierande investeringsmöjligheter och oförutsägbara politiska styrmedel gällande stödet för  förnyelsebar energiproduktion och -användning gör dock att potentiella investerare avvaktar med beslut.

Användning av uppgraderad biogas i transportsektorn har ökat stadigt sedan introduktionen 1996. För att möta efterfrågan på fordonsgas kompletteras den uppgraderade biogasen med naturgas. En frivillig överenskommelse bland distributörerna upprätthåller en lägsta andel biogas i fordonsgas som motsvarar 50 %. I dagsläget (2015) är andelen biogas mycket högre, över 70 % räknat på volym. Användning av 100 % uppgraderad biogas förekommer också, till exempel i Stockholms lokaltrafik.

Studier av den praktiska produktionspotentialen visar att dagens efterfrågan på fordonsgas kan mötas med 100 % biogas. Om efterfrågan av fordonsgas fortsätter att växa måste nya produktionsvägar av metan tillkomma för att undvika fossila inlåsningseffekter. En sådan produktionsväg är förgasning av skogsbiomassa. Detta projekt har genomfört en litteraturstudie samt en enkät- och intervjustudie med tre relevanta industriaktörer, med målet att svara på frågan om hur metan från skogsråvara kan komplettera biogas från anaerobrötning i fordonssektorn.

Resultatet från studien pekar bland annat på att

  • För att göra det attraktivt att investera i produktion av metan från skogsråvara så måste fordonsgasmarknaden fortsatt främjas. Att investera i en stor anläggning innebär en alltför stor risk givet storleken på dagens marknad samt osäkerheten kring dess framtida utveckling.
  • Om metan ska spela en viktig roll i ett framtida transportsystem måste förgasningsteknologin stödjas under en utvecklingsperiod eftersom den ännu inte är kommersiellt mogen.
  • Förutsägbarheten för styrmedel uppfattas som låg vilket påverkar investerare negativt. Förutsägbarhet är viktigare än den exakta utformningen av styrmedlen.

Fakta

Projektledare
Stefan Grönkvist, KTH

Kontakt
stefangr@kth.se

Deltagare
Tomas Lönnqvist och Thomas Sandberg, KTH

Tidplan
November 2014 - juni 2015

Total projektkostnad
250 000 SEK

Finansiärer
f3:s parter och KTH