Om projektet
Produktionen av förnybara drivmedel kräver generellt olika former av stöd för att nå kommersiell mognad. Den mest väletablerade och omfattande typen av stöd utgörs av politiska styrmedel som kan understödja och driva utvecklingen i en riktning och fart som marknadskrafter av egen kraft inte förmår. Runt om i världen används en mångfald av olika styrmedel riktade mot förnybara drivmedel och i denna rapport beskrivs de som använts i Brasilien, EU (med huvudsaklig inriktning på Tyskland) och USA. I rapporten analyseras hur användningen och utformningen av styrmedel har förändrats under de senaste decennierna. Särskild vikt har lagts vid följande aspekter:
- Syften med styrmedlen, hur dessa utformades och hur resultatet av tillämpningen förhåller sig till de ursprungliga motiven
- Hur väl styrmedlen fungerat för att stödja utvecklingen av förnybara drivmedel i förhållande till konventionella drivmedel
- Relevanta lärdomar för utformningen av stöd för biodrivmedel i Sverige
Under arbetet med rapporten föreslog den svenska regeringen ett nytt kvotpliktsystem för biodrivmedel, inom vilket rena och höginblandade biodrivmedel fortsatt i hög grad ska skattebefrias. På så sätt är det en hybrid mellan ett kvotpliktsystem och ett skattelättnadsystem. Det nya förslaget har påverkat de slutsatser som dragits om Sveriges framtida styrmedel för förnybara drivmedel. Resonemangen har till stor del utgått från två politiska målsättningar hos den svenska regeringen: inga nettoutsläpp av växthusgaser år 2050, och en fossiloberoende transportsektor år 2030. Förnybara drivmedel kommer att utgöra ett viktigt verktyg för att nå båda dessa mål, särskilt det andra. Då den exakta innebörden av respektive mål inte är helt helt fastställt ännu, återstår dock många frågor att besvara gällande styrmedlens roll.
Resultat
Policy instruments directed at renewable transportation fuels – An international comparison SeminariepresentationFakta
Projektledare
Stefan Grönkvist, KTH
Kontakt
stefangr@kth.se
Deltagare
Semida Silveira och Jonas Åkerman, KTH // Philip Peck och Prasad Khedkar, Lunds universitet
Tidplan
Oktober 2012 - juli 2013
Total projektkostnad
580 000 SEK
Finansiärer
f3:s parter, KTH och Lunds universitet