Staden och landsbygden presenterar mycket olika förutsättningar för hållbara transporter. En central skillnad är att mobilitet på landsbygden kanske inte i första hand centrerar tekniska utmaningar kring drivmedelsbyten, utan socio-ekonomiska faktorer i vardagen. Hur tar man sig till jobbet när kollektivtrafik saknas eller turerna inte överensstämmer med ens arbetstider? Hur många resenärer behöver kollektivtrafiken ha för att kunna försvaras som det miljövänliga alternativet i förhållande till bilkörning?

För att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta har det från politiskt håll kommit förslag på skattehöjningar på fossila bränslen, i syfte att minska användningen av dem och på sikt fasa ut dem. Det ledde till starten av en grupp på Facebook kallad Bensinupproret 2.0, som argumenterar för att drivmedelsskatten istället bör sänkas av privatekonomiska skäl. Som en motreaktion uppstod gruppen Bensinupproret 3.0, som anser att skattehöjningen är nödvändig men att vi behöver ett samtal om hur den kan kombineras med rimliga ekonomiska förutsättningar att leva på landsbygden.

Nu har en ny rapport publicerats från en studie som samlat in och analyserat förslag på hur hållbar mobilitet på landsbygden i Sverige kan utformas. Studien ryms inom forskningsprojektet Mistra-SAMS, som leds av KTH och VTI, och har utförts av KTH-forskarna Elisabeth Ekener och Niccolas Albiz. Elisabeth Ekener har tidigare utfört flera projekt inom f3 och samverkansprogrammet Förnybara drivmedel och system med sociala och miljömässiga perspektiv på drivmedel, både med avseende på produktion och användning.

I den nya studien har forskarna tittat närmare på hur de förslag som presenteras i facebookgruppen Bensinupproret 3.0 förhåller sig till vad forskningen säger om hållbar mobilitet. Ett viktigt syfte har varit att konkret belysa hur akademin utför sin så kallade ”tredje uppgift”: att föra ut forskningen till samhället. Mottagarna i civilsamhället sitter på viktig kunskap om vilka förändringar som är möjliga och rimliga för människor i olika livssituationer, hur de ska kombineras ihop på ett bra sätt, och hur de kan förankras för att skapa acceptans för dem. På det här sättet berör studien frågor om demokrati och påverkansmöjligheter parallellt med idéer om lösningar för en hållbar mobilitet utifrån landsbygdens förutsättningar.

Studien presenterades vid ett seminarium i Härnösand den 6 februari som anordnades tillsammans med 2030-sekretariatet. På KTH:s webbsida för Mistra-SAMS finns rapporten för nedladdning, liksom mer information och länkar till relaterade publiceringar i media.

Andra inlägg

Satsningar på biodrivmedel försvåras av politisk osäkerhet

Industrins planer, beslut och investeringsvilja om en utökad biodrivmedelsproduktion påverkas i hög grad av hur säker man är på att…

Läs mer »

Nyheter | 2023-10-12

f3 publicerar fakta om reduktionsplikten

De senaste åren har reduktionsplikten gått från okänd till omstridd. Den 29 november 2023 ska riksdagen rösta om huruvida reduktionspliktens…

Läs mer »

Nyheter | 2023-11-27

Här är prislistan för växthusgasreduktion med olika förnybara drivmedel

Sedan den svenska reduktionsplikten infördes 2018 för att reducera transportsektorns utsläpp av växthusgaser har den ställt successivt hårdare krav på…

Läs mer »

Nyheter | 2023-12-18

Mer svenska biodrivmedel gynnar hela samhället

En ökning av den inhemska produktionen av biodrivmedel ger Sverige ökad tillväxt och fler gröna jobb, stärkt konkurrenskraft och ökad…

Läs mer »

Nyheter | 2024-03-12

Se alla nyheter »