Ändringar i två EU-direktiv väntas få påverkan på fordonsproducenter

Det första direktivet handlar om fastställande av utsläppsnormer för koldioxid från nya tunga fordon. Förslaget innehåller i nuläget bindande mål om minskade koldioxidutsläpp från och med 2025 (15 %), och vägledande mål för 2030 (30 %). Minskningarna görs relativt år 2019 i registrerade fordons deklarationer. Enligt direktivet är det CO₂-utsläppen från fordonet som räknas, oavsett fossilt eller förnybart ursprung hos drivmedlet. Det innebär att direktivet inte har något Well-to-tank-perspektiv, och att fordonstillverkarna inte får någon kredit i att uppfylla målen för produkter som kan använda förnybara bränslen.

Även det så kallade ”Clean Vehicle Directive”, direktivet om rena och energieffektiva fordon, förväntas bli betydelsefullt för flera branscher. Direktivet reglerar offentlig upphandling av fordon och väntas få stor påverkan vid framtida upphandlingar av bussar, sopbilar, färdtjänst, bilar och andra tjänstefordon inom bland annat offentlig sektor. Revideringen av direktivet görs för att förstärka den offentliga upphandlingens betydelse för att främja marknadsintroduktionen av rena och energieffektiva vägfordon.

Enligt nuvarande förslag till direktivet kännetecknas ett ”rent fordon” av de drivmedel som omfattas av infrastrukturdirektivet, det vill säga ED95, HVO, FAME, metangas (både fossil och biogas) med flera. Drivmedel som utesluts är de som betecknas med hög risk på ILUC-listan, t.ex. palmoljebaserade drivmedel. Direktivet innehåller också en definition på nollemissionsfordon.

På Sveriges riksdags webb kan man läsa mer om förslagen till de ändrade direktiven:

• CO2-krav för tunga fordon
• Ändring av direktivet om rena och energieffektiva fordon