Jämförelse av biodrivmedel som kan underlätta beslut

Projektet har genomfört en jämförelse av klimatnytta, resurseffektivitet och kostnader för biodrivmedel producerade av restprodukter från skogen.

Tolv biodrivmedel, varav åtta drop in-bränslen och fyra enmolekylära bränslen, har jämförts ur ett svenskt perspektiv, från råmaterial till användning i bilar och lastbilar.

Kostnadsberäkningarna inkluderar produktionskostnader (inklusive råvaror), distributionskostnader (inklusive infrastruktur) samt själva fordonen. Kostnadsberäkningarna speglar kommersiellt mogna tekniker, även om vissa tekniker i dagsläget inte är kommersiellt mogna utan kan kräva vidare utveckling.

Det är inte möjligt att entydigt avgöra om drop in- eller enmolekylära drivmedel är den föredragna strategin för Sverige. Men beslutsfattare kan se vilka drivmedel som är mest lovande och fatta välgrundade beslut om till exempel investeringar och utformning av styrmedel genom att väga olika faktorer mot varandra.

Dessa drivmedel är mest lovande avseende klimatnytta, resurseffektivitet och kostnader:

  • Personbilar: Drop in-bränslen såsom bensin från lignin och hydropyrolys presterar väl. Andra bra alternativ är enkelmolekylära bränslen i form av metanol, DME och metan, drop-in-bränslen i form av bensin baserat på snabbpyrolys samt de tre slags dieselbränslen som baseras på vätebehandling och uppgradering.
  • Lastbilar: Enmolekylära bränslen i form av metanol och DME och drop in-bränslen i form av diesel baserad på lignin och baserat på hydropyrolys presterar väl. Andra intressanta bränslealternativ är LBG i dieselmotorer (enmolekylärt bränsle) och diesel baserad på snabbpyrolys och vätebehandling (drop in-bränslen).

De studerade enmolekylära drivmedlen är etanol, DME, metan och metanol. De studerade drop in-drivmedlen är: förgasningsbaserad bensin; FT-diesel; diesel och bensin från förbehandling och uppgradering av lignin; diesel och bensin från uppgradering av pyrolys och vätebehandling; biooljebaserad diesel och bensin från hydropyrolys. En jämförelse med vissa elektrobränslen (bränslen som produceras med el, vatten och koldioxid) ingår också i studien.

Studien utgår från en litteraturgenomgång. Befintliga studier har uppdaterats vid behov och en dialog har också förts med industrin.

Resultaten från projektet har presenterats i ett webbinarium som går att se här:

Fakta

Projektledare
Tomas Lönnqvist, IVL

Kontakt
tomas.lonnqvist@ivl.se

Deltagare
Julia Hansson, IVL // Patrik Klintbom, Erik Furusjö och Kristina Holmgren, RISE

Tidplan
September 2019 - juni 2021

Total projektkostnad
1 732 500

Finansiärer
Energimyndigheten, f3:s parter, E.on Biofor, Lantmännen, Scania CV, Södra, Volvo Personvagnar och Volvo Technology.

Energimyndighetens projektnummer i samverkansprogrammet
48361-1

En referensgrupp har varit kopplad till projektet med medlemmar från Lantmännen, Södra, E.on Biofor, Volvo, Volvo Cars, Scania och Adesso Bioproducts.