Om projektet

Vilka drivmedel som har ökade möjligheter att bidra till omställningen av transportsektorn beror på hur de presterar i ett helhetsperspektiv, det vill säga med hänsyn till klimat och kostnad för produktion, infrastruktur och fordon. Om råvaran är skogsbaserad biomassa visar studier att det kan vara effektivare, både med avseende på råvaruförbrukning och kostnad, att framställa enmolekylära drivmedel jämfört med kolvätebaserade så kallade drop in-drivmedel eller bensin/diesel från lignocellulosa. Enmolekylära drivmedel kännetecknas av små molekyler av ett enskilt ämne som metan, metanol, dimetyleter och etanol. Drop in-drivmedel består av biodrivmedel med blandningar av längre kolkedjor. Produktionen av de sistnämnda är mer energikrävande och kostsam. Dock är de kompatibla med befintlig infrastruktur, vilket inte är fallet för enmolekylära drivmedel. Det innebär kostnader, affärsrisker och eventuell annan påverkan vid en framtida potentiell omställning av delar av transportsektorn till dessa drivmedel.

Ur en drivmedelsproducents perspektiv är det alltså ofta enklare, billigare och effektivare att göra enmolekylära drivmedel som metanol, metan och DME. Men för motor- och fordonstillverkare är det smidigare med ett drivmedel som kan användas i deras traditionella förbränningsmotorer (för tunga fordon dieselmotorer och för lätta fordon existerande otto- och dieselmotorer). Sådana drop in-drivmedel innebär att dessa aktörer inte behöver utveckla ny teknik i form av många olika motormodeller.

Det saknas idag studier som redovisar totala kostnader och klimatpåverkan i hela värdekedjan, inklusive råvaror, produktion, distribution och fordon för flera enmolekylära drivmedel och som inom ramen för samma studie jämför dessa med drop in-drivmedel med utgångspunkt i svenska förutsättningar. Detta projekt vill åtgärda bristen och bidra med ökade kunskaper till både drivmedelsproducenter, motor- och fordonstillverkare och annan berörd industri samt myndigheter, beslutsfattare och forskare om olika skogsbaserade drivmedelskedjor. Det utgår ifrån jämförelsen mellan de två nämnda typerna av biodrivmedel, enmolekylära och ”drop-in”. Drivmedelskedjorna jämförs avseende klimatprestanda och total kostnad (inklusive produktion, distribution och fordon). Därmed ökar kunskapen kring vilken roll olika bränslen kan spela i ett framtida energisystem och ett bättre underlag för policybeslut skapas.

Fakta

Projektledare
Tomas Lönnqvist, IVL

Kontakt
tomas.lonnqvist@ivl.se

Deltagare
Julia Hansson, IVL // Patrik Klintbom, Erik Furusjö och Johanna Mossberg, RISE

Tidplan
September 2019 - juni 2021

Total projektkostnad
1 732 500

Finansiärer
Energimyndigheten, f3:s parter, E.on Biofor, Lantmännen, Scania CV, Södra, Volvo Personvagnar och Volvo Technology.

Energimyndighetens projektnummer i samverkansprogrammet
48361-1

En referensgrupp är kopplad till projektet med medlemmar från Lantmännen, Södra och E.on.