Ny analysmetod ökar klarsynen kring biogasens framtid

Projektet har utforskat konsekvenser på systemnivå av att alltfler regionala kollektivtrafikföretag väljer elektrifiering framför redan utvecklade biogassystem. Hittills har detta studerats i begränsad omfattning.

Projektet har närmat sig frågan på ett nytt sätt, genom att studera den aktuella diskursen i media, i den akademiska litteraturen och bland samhällsaktörer.

Diskursanalysen har använts för att beskriva en möjlig omställningsväg och för att skapa en kvantitativ och dynamisk modell av den aktuella biogasflottan i Stockholms innerstad. Därefter bedömdes miljö- och socioekonomiska konsekvenser av elektrifieringen.

Resultaten visar att diskursen i allmänhet var korrekt. Elektrifieringen av stadens transporter ledde till minskad direkt miljöpåverkan av växthusgaser, partiklar och kväveoxid, och gav betydande socioekonomiska besparingar tack vare minskad exponering för dessa utsläpp. Effekten av minskat buller var dock inte så stor som framhävs i diskursen.

Modelleringen inkluderar även ett scenario där den undanträngda biogasen hittar nya marknader, exempelvis för att ersätta fossila drivmedel i tunga fordon och fartyg.

I diskursen framhålls att skiftet är nödvändigt för att inte underminera omställningen till en biobaserad och cirkulär ekonomi, och för att undvika samhällsförluster i form av obrukbar infrastruktur för biogas och minskad kapacitet för att omhänderta biologiskt avfall.

Rapporten visar även möjliga incitament och barriärer för att byta användningsområde för biogasen. Dessa slutsatser har tagits fram av branschaktörer och intressenter för att påverka och underlätta biogasens bärkraft på olika marknader. Slutsatserna finns i en policy brief med åtta rekommendationer till beslutsfattare.

Resultaten från projektet har presenterats i ett webbinarium som går att se här:

Fakta

Projektledare
Michael Martin, IVL

Kontakt
michael.martin@ivl.se

Deltagare
Sara Andersson, Anders Hjort och Åsa Romson, IVL // Philip Peck, Lunds universitet

Tidplan
September 2019 - mars 2021 (förlängt)

Total projektkostnad
1 809 942 SEK

Finansiärer
Energimyndigheten, f3:s parter, IVL, Biogas Öst AB, Energigas Sverige Service, Gasum AB, Innovatum AB, KTH, Linköpings universitet, Power Circle AB, Ragn-Sells AB, Scania AB, Storstockholms lokaltrafik och Vattenfall AB.

Energimyndighetens projektnummer i samverkansprogrammet
48367-1

I projektet deltar också representanter från industri, användare, forskare och beslutsfattare.