Infångat kol ger klimatneutralt flygbränsle
Klimatpåverkan från flyget kan elimineras fullt ut om produktionen av flygbränsle kombineras med infångning och lagring av koldioxid.
I produktionsprocesser för bioflygbränslen är kolutbytet ofta lågt och mycket av råvarans kol släpps ut som koldioxid. Om kolet i stället fångas in och lagras får processen en klimatkylande effekt, som kompenserar för flygets negativa klimatpåverkan, inklusive den ytterligare värmningseffekt som kommer av att bränslet förbränns på höga höjder (höghöjdseffekt).
Sju olika produktionsalternativ baserade på restströmmar från skogen har utvärderats i kombination med CCS, infångning och lagring, och CCU, infångning och uppgradering av kolet.
För CCS-alternativet har fyra av teknikalternativen en positiv klimatpåverkan (negativa utsläpp). När den totala kostnaden för växthusgasreduktion vägs in är två teknikalternativ särskilt intressanta: förgasning respektive hydropyrolys av GROT, grenar och toppar, i kombination med CCS. Båda dessa produktionsmetoder har relativt sett lägre produktionskostnader och en positiv klimatpåverkan.
Med en kompensation för de negativa utsläppen på i storleksordningen 100 EUR per ton koldioxid skulle de bästa biodrivmedelsspåren kunna bli konkurrenskraftiga jämfört med bioflygbränslen som produceras utan CCS. Detta är en lägre kostnad än för många andra alternativa källor till negativa utsläpp (bio-CCS).
Utvärderingen visar också att kombinationen med CCU, där infångat kol uppgraderas till biodrivmedel, inte kan eliminera flygets negativa klimatpåverkan från höghöjdseffekter även om en stor reduktion av klimatutsläpp jämfört med fossila flygbränslen uppnås. Metoden ger mångdubbelt mer biodrivmedel av samma mängd råvara och skapar därför även den stor klimatnytta.
Detta har varit ett påbyggnadsprojekt till Framtidssäkrade biodrivmedel genom ökad nytta från biogent kol – Kol-, klimat- och kostnadseffektivitet (K3) som studerar vägtransporter.
Resultat från studien presenterades i ett webbinarium den 24 mars 2022. En inspelning kan ses här:
Fakta
Projektledare
Erik Furusjö, RISE Research Institutes of Sweden
Kontakt
erik.furusjo@ri.se
Deltagare
Johan Ahlström, RISE // Elisabeth Wetterlund och Yawer Jafri, Bio4Energy (Luleå tekniska universitet, LTU) // Harri Heiskanen, Neste
Tidplan
1 augusti 2020 - 31 december 2021
Total projektkostnad
595 000 SEK
Finansiärer
Energimyndigheten, f3:s parter, Bio4Energy (LTU), Neste AB, RISE och SkyltMax.
Energimyndighetens projektnummer i samverkansprogrammet
50482-1
Kommersiella industriaktörer knyts till projektet.