Infångat kol kan öka framtida produktion av biodrivmedel
Nyckeln till en ökad biodrivmedelsproduktion från restströmmar från skogen är att kombinera produktionen med tekniker som nyttjar betydligt mer av kolet i råvaran.
Konkurrensen om förnybara kolatomer förväntas öka, samtidigt som kriterierna för användande av olika bioråvaror skärps för att undvika konflikter med andra hållbarhetsmål.
En systematisk utvärdering av 14 tekniker för produktion av biodrivmedel för vägtransporter visar att andelen nyttjat kol kan ökas för nästan alla teknikspår genom att kombinera drivmedelsproduktion med antingen bio-CCS eller bio-CCU.
När kol fångas in och uppgraderas till drivmedel med elektrobränsleteknik (bio-CCU) kan produktionen i vissa fall tre- eller fyrdubblas till samma kostnad och med samma klimatprestanda som i basfallet utan infångning. Detta kan vara en lösning för en framtid med begränsade biomassatillgångar. Den ökade produktionen av biodrivmedel skulle dock komma med ett motsvarande ökat elbehov, vilket i sin tur skulle kräva att hållbar elproduktion skalades upp.
Om den avskilda koldioxiden i stället lagras med bio-CCS får det producerade bränslet mycket god klimatprestanda, men till en högre bränslekostnad. Kostnaden för bränsleproducenten kan dock minska avsevärt om marknader och/eller stödsystem för negativa utsläppskrediter skulle skapas.
Ekonomisk kompensation på 100 EUR per ton koldioxid kunna göra de bästa biodrivmedelsspåren med bio-CCS kostnadsmässigt konkurrenskraftiga i förhållande till bas- och bio-CCU-alternativen.
Resultat från den här studien, samt ett påbyggnadsprojekt som fokuserat på koleffektiva drivmedel för flyget, presenterades i ett webbinarium den 24 mars 2022. En inspelning kan ses här:
Fakta
Projektledare
Elisabeth Wetterlund, Bio4Energy (LTU)
Kontakt
elisabeth.wetterlund@ltu.se
Deltagare
Erik Furusjö och Johanna Mossberg, RISE // Simon Harvey, Chalmers // Christian Hulteberg, SunCarbon // Peter Axegård, C-Green // Monica Normark, SEKAB // Conny Johansson, Stora Enso // Harri Heiskanen, Neste // Andreas Gundberg, Lantmännen Agroetanol // Ragnar Stare, Arvos Schmidsche-Schack GmbH
Tidplan
Juli 2019 - December 2021
Total projektkostnad
3 626 190 SEK
Finansiärer
Energimyndigheten, f3:s parter, LTU, Arvos Schmidsche-Schack GmbH, C-Green, Lantmännen Agroetanol, Neste, SEKAB, Stora Enso och SunCarbon.
Energimyndighetens projektnummer i samverkansprogrammet
48363-1