Konsekvenser av motstridiga LCA-regelverk för producenter och användare av drivmedel

Skillnader i livscykelanalyser av drivmedel ett resultat av metodval

Livscykelanalys (LCA) är ett viktigt verktyg för många aktörer i transportsektorn. Här tillämpas tre relevanta ramverk med livscykelperspektiv på åtta olika drivmedel. I jämförelsen synliggörs viktiga skillnader i metoderna.

Studiens fokus är inte resultatet av livscykelanalyserna av drivmedlen i sig, utan jämförelsen mellan de tre ramverken med livscykelperspektiv; EU:s förnybartdirektiv (Renewable Energy Directive, RED), miljövarudeklarationer (Environmental Product Declaration, EPD) och metodiken för produktmiljöavtryck (Product Environmental Footprint, PEF).

LCA-beräkningar av åtta drivmedel, exempelvis etanol från majs och HVO från använd matolja, med ingående detaljer i processdata, metodologiska variationer och antaganden, synliggör flera stora skillnader mellan ramverken.

Skillnaderna framträder till exempel i modellering av avfallshantering, vilket kan ha stor betydelse för resultaten när biodrivmedlet produceras av avfall. Ramverken skiljer sig även åt i vilka tillvägagångssätt som är tillåtna för modellering av processer med flera produkter, något som blir betydelsefullt när drivmedlet samproduceras med andra produkter. Fler skillnader syns i hur elförsörjningen modelleras och hur systemgränser hanteras.

Studien betonar betydelsen av transparens och kunskap om att LCA inte är en enskild metod utan en familj av metoder. För att öka harmoniseringen mellan de studerade LCA-metoderna efterfrågas produktspecifika regler för förnybara drivmedel i form av Product Environmetal Footprint Category Rules (PEFCR) och Product Category Rules (PCR).

Här presenteras resultat från projektet i ett webbinarium den 14 december 2021: