För att nå uppsatta mål om minskade koldioxidutsläpp från transportsektorn behöver användningen av biodrivmedel öka. I Norden är vi duktiga på teknologiska innovationer och har erfarenhet av lyckade biodrivmedelsprojekt. Men hur kommer det sig att utvecklingen av nya biodrivmedelskedjor trots flera miljömässiga och ekonomiska likheter mellan länderna ändå skiljer sig åt? Medan Sverige importerar en stor del av sina biodrivmedel har man i Finland företrädesvis velat utveckla inhemska värdekedjor. Hur kommer det sig? Vilken roll spelar styrmedel för framväxten av hållbara värdekedjor för biodrivmedel?

Detta är frågor som doktoranden Barbara Hedeler vid Chalmers ägnar sig åt, och som hon tillsammans med Hans Hellsmark, Chalmers, och Patrik Söderholm, LTU, presenterade för f3:s koordinatorer i en workshop online den 3 september. Deltagarna fick sedan i realtid via ett webbaserat undersökningsverktyg ta ställning till påståenden bland annat om vad och vem som gynnas av en särskild styrmedelsmix, och vilka de anser är de största hindren för utveckling av en inhemsk biodrivmedelsindustri.

Andra inlägg

Ekonomi och motorer på plats innan klimatvinster kan tas ut

Fossil diesel har traditionellt varit det i särklass vanligaste bränslet för traktorer, hjullastare och andra arbetsmaskiner. Idag vet man en…

Läs mer »

Nyheter | 2020-09-23

Multifunktionella system för markanvändning utgår från samverkande nyttor

Biomassa utgör råvara till mat, fibrer, material och energi och för att producera dem använder vi idag hälften av jordens…

Läs mer »

Nyheter | 2020-09-01

Så kan biogas slå igenom i transportsektorn

Det finns effektiva verktyg för att öka användningen av biogas i den lokala transportsektorn. Beslutsfattare som vill påskynda utvecklingen kan…

Läs mer »

Nyheter | 2020-06-04

Videoinspelningar från konferensen är tillgängliga

Samtliga presentationer på konferensen Building a sustainable European biofuel industry i Göteborg i november filmades, och nu finns de allra…

Läs mer »

Nyheter | 2019-12-13

Se alla nyheter »