Möjliga kostnads- och klimatfördelar för förnybar elektrovätgas i svensk industri

Sveriges nationella mål om fossilfrihet och ett klimatneutralt samhälle är beroende av förnybara drivmedel, industrins avfossilisering och utveckling av ett mer flexibelt elsystem med storskalig energilagring . För att bidra till ett balanserat kraftsystem och ökad produktion av förnybara substanser är det möjligt att utnyttja den ökande tillgången på förny­bar, billig el för vattenelektrolys till vätgas (här benämnt som elektro-vätgas) och syrgas. Förnybar elektro-vätgas kan användas som energilager och/eller som bränsle i exempelvis bränslecell­fordon, men har troligtvis sin största potential i processer som ersätter fossila råmaterial och/eller ener­gibärare inom olika industriella sektorer, till exempel stål-, kemi- och biobränsleproduktion.

I en ny f3-rapport av Anna-Karin Jannasch, RISE, och Maria Grahn, Chalmers, sammanfattas på ett lättillgängligt sätt förutsättningarna för att göra elektro-vätgas till ett lönsamt alternativ för avfossilisering av olika industrisektorer i Sverige. Analysen i rapporten baseras på ett antal fallstudier med fokus på den svenska kemi- och biobränsleindustrin. Cement- och stålindustrin har använts som referenser för jämförelser av efterfrågan på elektro-vätgas.

I projektet, som har titeln Elektrolys och elektrobränslen i svensk kemi- och drivmedelsindustri: en jämförelse av kostnader och klimatnytta, har kvantitativa kostnads- och klimatuppskattningar gjorts genom att använda en beräkningsmodell som utvecklats vid Chalmers, med input från industriella intressenter och den öppna litteraturen. En insikt från studien är att genom en kombination av en mogen teknik för produktion av elektrobränslen och en framtida marknad för syre och restvärme skulle elektrobränslen potentiellt kunna produceras med lägre kostnad än vad industrin får betala för de fossila alternativen. I dagsläget är processerna för att producera vätgas genom vattenelektrolys och metanol från vätgasen dyra, men då de inte orsakar fossila CO2-utsläpp kan deras marknadsvärde leda till tänkbara affärsmöjligheter.