Framtida möjligheter för biodrivmedelsproduktion i Sverige kan analyseras på många olika sätt. Projektserien BeWhere Sweden har haft tre olika utgångspunkter men arbetat med samma geografiskt explicit energisystemmodell och tillämpat den för att öka och bredda kunskapen om optimal lokalisering av biodrivmedelsproduktion. Nu har det tredje projektet, BeWhere – Aktörsinriktad analys av biodrivmedelsproduktion i Sverige, levererat sin slutrapport.
Projektet har letts av Elisabeth Wetterlund, Bio4Energy/LTU, med deltagare från SLU, Linköpings universitet, RISE, Lunds universitet, Fortum, E.ON, Perstorp och Sekab. Tillsammans har man genomfört modellutveckling och modellkörningar baserat på dialoger, intervjuer och workshops med de aktörer på området som betraktas som potentiella användare av modellen och/eller dess resultat.
Studien kom fram till att det fanns många olika sätt att uppnå höga nivåer av biodrivmedelsproduktion i Sverige till rimliga kostnader, och att detta inte är särskilt starkt beroende av specifika tekniker eller lokaliseringar. Skalekonomi och höga verkningsgrader visade sig ha störst effekt vad gäller möjligheter att minska produktionskostnaderna, vilket gynnade storskalig förgasningsbaserad produktion av biodrivmedel för användning som höginblandade eller rena bränslen.
För att kunna använda modellresultat som grund för beslutsfattande är det dock viktigt att förstå de antaganden som har integrerats i modellen eftersom dessa har avgörande inverkan på resultaten. Dessutom måste också sociala, politiska och riskrelaterade faktorer, som inte så lätt låter sig inkluderas i modellen, beaktas eftersom de har identifierats som kritiska hinder.
En övergripande slutsats är att BeWhere Sweden kan vara en användbar del av en större analysverktygslåda inför omställningen till skogsbaserad biodrivmedelsproduktion. Modellens huvudsakliga styrkor ligger i den spatiala representationen, och i möjligheten att kunna modellera olika värdekedjor i detalj för att t.ex. identifiera regionala ”hot-spots” för ny produktion, vilket kan användas för att ta fram ny kunskap om faktorer som påverkar kostnaderna och miljöpåverkan från biobaserade värdekedjor. Detta kan i sin tur hjälpa till i utformningen av robusta strategier och policies, och för att underlätta utvecklingen av exempelvis ny teknik och infrastruktur.
Andra inlägg
Infångat kol ger klimatneutralt flygbränsle
Klimatpåverkan från flyget kan elimineras fullt ut om produktionen av flygbränsle kombineras med infångning och lagring av koldioxid. I produktionsprocesser…
Läs mer »
Nyheter | 2022-04-12
Fem webbinarier om ny forskning på förnybara drivmedel
Forskningen inom samverkansprogrammet täcker in många olika aspekter av förnybara drivmedel och system. Under våren återstår fem digitala tillfällen att…
Läs mer »
Nyheter | 2022-04-28
Variationer i LCA-ramverk ger olika svar om biodrivmedels miljöpåverkan
Många aktörer använder livscykelanalys (LCA) när de ska fatta beslut grundade på förnybara drivmedels miljöpåverkan. En jämförelse mellan tre ramverk…
Läs mer »
Nyheter | 2022-05-25
Swedavia ny medlem i f3
Nu är det klart att statligt ägda Swedavia förstärker f3 Innovationskluster för hållbara biodrivmedel som ny medlem. Det innebär att…
Läs mer »
Nyheter | 2022-12-15