Vem och hur? Ny rapport undersöker användbarheten i BeWhere Sweden-modellen för biodrivmedelsaktörer

Framtida möjligheter för biodrivmedelsproduktion i Sverige kan analyseras på många olika sätt. Projektserien BeWhere Sweden har haft tre olika utgångspunkter men arbetat med samma geografiskt explicit energisystemmodell och tillämpat den för att öka och bredda kunskapen om optimal lokalisering av biodrivmedelsproduktion. Nu har det tredje projektet, BeWhere – Aktörsinriktad analys av biodrivmedelsproduktion i Sverige, levererat sin slutrapport.

Projektet har letts av Elisabeth Wetterlund, Bio4Energy/LTU, med deltagare från SLU, Linköpings universitet, RISE, Lunds universitet, Fortum, E.ON, Perstorp och Sekab. Tillsammans har man genomfört modellutveckling och modellkörningar baserat på dialoger, intervjuer och workshops med de aktörer på området som betraktas som potentiella användare av modellen och/eller dess resultat.

Studien kom fram till att det fanns många olika sätt att uppnå höga nivåer av biodrivmedelsproduktion i Sverige till rimliga kostnader, och att detta inte är särskilt starkt beroende av specifika tekniker el­ler lokaliseringar. Skalekonomi och höga verkningsgrader visade sig ha störst effekt vad gäller möjligheter att minska produktionskostnaderna, vilket gynnade storskalig förgasningsbaserad pro­duktion av biodrivmedel för användning som höginblandade eller rena bränslen.

För att kunna använda modellresultat som grund för beslutsfattande är det dock viktigt att förstå de antaganden som har integrerats i modellen eftersom dessa har avgörande inverkan på resultaten. Dessutom måste också sociala, politiska och riskrelaterade faktorer, som inte så lätt låter sig inkluderas i modellen, beaktas eftersom de har identifierats som kritiska hinder.

En övergripande slutsats är att BeWhere Sweden kan vara en användbar del av en större analys­verktygslåda inför omställningen till skogsbaserad biodrivmedelsproduktion. Modellens huvudsak­liga styrkor ligger i den spatiala representationen, och i möjligheten att kunna modellera olika vär­dekedjor i detalj för att t.ex. identifiera regionala ”hot-spots” för ny produktion, vilket kan användas för att ta fram ny kunskap om faktorer som påverkar kostna­derna och miljöpåverkan från biobaserade värdekedjor. Detta kan i sin tur hjälpa till i utformningen av robusta strategier och policies, och för att underlätta utvecklingen av exempelvis ny teknik och infrastruktur.