Multifunktionellt jordbruk minskar miljöproblemen och ökar biomassaproduktionen

Förändrad markanvändning och multifunktionella produktionssystem kan minska jordbrukets negativa miljöeffekter samtidigt som produktionen av biomassa ökar.

Efterfrågan på biodrivmedel och biobaserade material ökar pressen på jordbruket att producera biomassa. Intensifierad markanvändning kan leda till att negativa effekter som erosion, kväveläckage, förlust av markkol och översvämningar blir vanligare.

Problematiken kan lindras med hjälp av multifunktionella produktionssystem, vilket innebär att man odlar fleråriga grödor på ett sätt och en plats som gör att de negativa miljöeffekterna från intensivt jordbruk i landskapet motverkas. Med sådana system får samhället dubbla nyttor; biomassa och miljönytta.

Projektet har studerat tre multifunktionella system och hur de kan åtgärda flera av jordbrukets vanligaste miljöproblem samtidigt som den producerade biomassan kan skördas som råvara för till exempel drivmedel. De är odling av energiskog och -gräs som buffertzoner längs vattendrag, energiskog som lähägn, samt inblandning av gräs i växtföljder med ettåriga grödor.

Forskarnas spatiala modeller bygger på högupplöst data och har applicerats på 81 000 enskilda landskap över hela EU och Storbritannien. Det gör att man kunnat identifiera enskilda landskap där olika multifunktionella system kan vara speciellt fördelaktiga samtidigt som det går att studera effekterna av en etablering på Europanivå. En storskalig inblandning av gräs i växtföljder med ettåriga grödor skulle potentiellt kunna binda in kol motsvarande 10 procent av Europas växthusgasutsläpp från jordbrukssektorn.

För att implementera multifunktionella system i stor skala krävs lokala marknader för biomassan och möjlighet till ersättning för levererad miljönytta. Det ger en fallstudie av ett befintligt kraftvärmeverk i Skåne exempel på. Kraftvärmeverket använder lignocellulosa från energigrödor som råvara för biooljeproduktion och skulle kunna fylla nästan hela sitt behov av biomassaråvara från lokala planteringar på buffertremsor och i filterzoner, samt poppelodling på övergiven åkermark.

Här kan du läsa Mittuniversitetets pressmeddelande i samband med publiceringen av en av de vetenskapliga artiklar som skrivits inom ramen för projektet.

Den 10 maj 2022 presenterades projektets resultat i ett webbinarium:

Fakta

Projektledare
Göran Berndes, Chalmers

Kontakt
goran.berndes@chalmers.se

Deltagare
Christel Cederberg, Chalmers // Oskar Englund, Mittuniversitetet och Englund GeoLab AB // Pål Börjesson, Lunds universitet

Tidplan
Juli 2019 - december 2021

Total projektkostnad
1 978 134 SEK

Finansiärer
Energimyndigheten, f3:s parter, Chalmers, Englund GeoLab AB och Lunds universitet

Energimyndighetens projektnummer i samverkansprogrammet
48364-1

Delar av projektet har kopplats till arbete inom IEA Bioenergy Task 45 - Climate and sustainability effects of bioenergy within the broader bioeconomy.