Multifunktionella system för markanvändning utgår från samverkande nyttor

Biomassa utgör råvara till mat, fibrer, material och energi och produktionen av dem använder idag hälften av jordens brukbara yta. Behov från en globalt växande befolkning ställer krav på ytterligare ökad produktion, samtidigt som den önskvärda omställningen till bioekonomi efterfrågar hållbara alternativ som ersätter fossila bränslen och material. Men marken kan inte fortsätta användas på ett sätt som leder till utarmade jordar, översvämningar, jordskred och förlust av biologisk mångfald.

– Det är dags att återta fokuset på uthållighet när det kommer till markanvändning, men med moderna metoder.

Det säger Oskar Englund, lektor i miljövetenskap vid institutionen för ekoteknik och hållbart byggande vid Mittuniversitetet och med den egna firman Englund GeoLab.

Han är delaktig i projektet Minskade negativa miljöeffekter av biomassaproduktion genom produktion av mer biomassa. Det handlar om metoder som ersätter traditionell markanvändning, till exempel tillvägagångssättet att bryta ny mark så snart matproduktionen behöver öka, med metoder med multifunktionella perspektiv. Rätt anpassat kan de utnyttja synergier mellan olika egenskaper hos mark och grödor, vilket kan ge både god skörd av biomassa för flera syften och minskad miljöproblematik.

– Det är inte nödvändigtvis maximerad yta utan maximerad nytta vi bör sträva efter, och då behöver vi tänka över sektorsgränserna, säger Oskar. Utför vi en åtgärd på utarmad jordbruksmark för att den ska återhämta sig, kan vi lika gärna se till att åtgärden är gynnsam också för våra klimat- och hållbarhetsmål, och att den bidrar till bioekonomin.

Som ett exempel kan odling av energiskog öka inbindningen av kol i marken samtidigt som det levererar biomassa som kan ersätta fossila råvaror i drivmedelsproduktionen.

Kartläggning synliggör behov, möjligheter och måsten

Projektet har höga ambitioner att sprida sina resultat och nyligen publicerades två artiklar som Oskar är huvudförfattare till.

– I den första artikeln, Beneficial land use change, berättar vi om 81000 olika landskapsområden i Europa som kategoriserats utifrån vilka miljöeffekter som uppstått till följd av hur marken använts. I många fall rör det sig om miljöproblematik kopplat till intensiv odling av ettåriga grödor. Detta skulle man kunna avhjälpa genom att på ett strategiskt sätt introducera fleråriga grödor i jordbrukslandskap, berättar Oskar.

Modelleringen med det stora antalet landskap ger ett storskaligt perspektiv på potentialen för metoden, som det hittills bara finns begränsade praktiska erfarenheter av.

De verkliga exemplen på multifunktionella produktionssystem sammanfattas i den andra artikeln som skrivits gemensamt av forskare från hela världen. Den tar upp hur multifunktionella system ska kunna implementeras på stor skala. Enligt Oskar är det en nödvändig framtida strategi för samhället.

– Ja, vi inte kan fortsätta i gamla hjulspår om vi vill realisera en bioekonomi samtidigt som vi ska nå våra klimat-, miljö- och hållbarhetsmål. Det är viktigt att se och utnyttja synergieffekterna.

Projektet pågår till och med december 2021. Alla leveranser länkas från projektets sida. Projektet ingår i samverkansprogrammet Förnybara drivmedel och system.