Effekter på ekosystemtjänster från skogs- och jordbruksbaserad biodrivmedelsproduktion kartlagda i projekt

Att med hjälp av politiska beslut och styrmedel göra anpassningar till klimatförändringar står högt på agendan i både nationella och internationella sammanhang, inte minst i transportsektorn. Ofta nämns förnybara energikällor som hållbara alternativ till fossila bränslen. För att kunna besluta om den övergripande hållbarheten hos olika drivmedel behövs dock en grundlig kartläggning av miljörelaterade och sociala aspekter kopplat till produktionen av dessa. Kunskap om vilka ekosystemtjänster som påverkar och påverkas av biodrivmedelsproduktionen blir i detta sammanhang en nödvändighet.

Biodrivmedel och ekosystemtjänster är ett nyligen avslutat samverkansprogramprojekt som tittat närmare på ekosystemtjänster och tillhörande indikatorer vid en eventuell ökad svensk biodrivmedelsproduktion från skog och jordbruk. Påverkan på en rad olika områden inkluderas, bland annat markkvalitet, kolinlagring och rekreation. En översiktlig jämförelse med effekter på eko­systemtjänster kopplat till produktionen av fossil diesel ingår också.

Kartläggningen har gjorts med utgångspunkt i befintlig litteratur och med hjälp av klassificeringssystemet CICES och modellen Ecosystem Service Cascade. Den generella slutsatsen är att olika faktorer och steg i biodrivmedelsproduktion från skog och jordbruk gynnar, belastar eller har neutral påverkan på olika ekosystemtjänster. Fossil dieselproduktion påverkar ekosystemtjänster på ett helt annat sätt, då den belastar andra livsmiljöer än de som påverkas vid biodrivmedelsprodukt­ion.

Att använda beskrivande och kvantifierande värdering av ekosystem­tjänster är viktigt för att förstå betydelsen av påverkan från biodrivmedelsproduktion. Samtidigt är det en utmaning att operationalisera ett hållbarhetssystem baserat på indikatorer för ekosystemtjänster eftersom det fortfarande finns en del kunskapsluckor kring ekosystemtjänstvärderingar. Hur påverkan på ekosystemtjänster från olika drivmedel ska kunna jämföras måste också diskuteras vidare.

Projektet har letts av Karin Hansen, IVL, med deltagare från IVL, SLU och Stockholms universitet.