Vad blir resultatet av en jämförelse av livscykelkostnader för skogsbaserade drivmedel för användning i olika transportsegment i vägtrafiken å ena sidan och fossila alternativ å andra sidan? I det nyligen avrapporterade samverkansprogramprojektet Hållbara drivmedel – en tekno-ekonomisk WtW-analys ställdes just denna fråga. Primärt har syftet varit att uppskatta kostnaden från källa-till-hjul (well-to-wheel, WtW) för slutanvändaren och illustrera hur olika alternativa värdekedjor kan konkurrera med fossilbränslebaserade värdekedjor och under vilka förutsättningar det finns potential för lönsam biodrivmedelsproduktion. För att uppnå en bredare jämförelse mellan de studerade värdekedjorna inkluderades också uppskattningar av total energieffektivitet samt växthusgasutsläpp från ett WtW-perspektiv.

Tre olika transportsegment inkluderas i studien – en personbil, en distributionslastbil och en fjärrlastbil med släp. Fyra olika biodrivmedelskoncept, utvalda baserat på prestanda i tidigare studier, alla integrerade i befintlig industri, inkluderades:

  • SNG producerad via förgasning integrerad med ett massa- och pappersbruk.
  • Metanol framställd via förgasning av svartlut, integrerad med ett massa- och pappersbruk.
  • Etanol framställd genom hydrolys och fermentering, med biogas som biprodukt, integrerad med ett fjärrvärmesystem.
  • Förnybar diesel och bensin producerad genom att först framställa en bioolja från extraherad lignin vid ett kemisk massa- och pappersbruk. Biooljan uppgraderas sedan vid ett oljeraffinaderi.

Dessutom inkluderades el från skogsbiomassa i studien. Denna el antogs vara producerad i en kraftvärmeanläggning ansluten till ett fjärrvärmesystem.

Resultaten visar att när politiska styrmedel inte inkluderas, kan inget av de studerade biobaserade alternativen konkurrera med de fossila alternativen. När styrmedel inkluderas visar det sig dock att nästan alla de biobaserade alternativen kan vara lönsamma i jämförelse med de fossila referenskedjorna, och att det finns en betydande potentiell marginal för producenter och distributörer av biodrivmedel. Generellt är resultaten relativt robusta i förhållande till förändringar av olika parametrar. För vissa värdekedjor finns det emellertid kritiska faktorer som påverkar resultatet i stor utsträckning. Det viktigaste exemplet är den elbaserade värdekedjan, där bilens årliga körsträcka är helt avgörande för dess konkurrenskraft.

Sammanfattningsvis visar studien på vikten av systemperspektiv på värdekedjan för att förstå hur bio- respektive fossilbaserade drivmedelsalternativ kan konkurrera med varandra. Projektet har letts av Karin Pettersson, RISE, med huvudsaklig medverkan från Sweco. Mer detaljer och resultat finns på projektsidan som länkats ovan.

Andra inlägg

f3 publicerar fakta om reduktionsplikten

De senaste åren har reduktionsplikten gått från okänd till omstridd. Den 29 november 2023 ska riksdagen rösta om huruvida reduktionspliktens…

Läs mer »

Nyheter | 2023-11-27

Här är prislistan för växthusgasreduktion med olika förnybara drivmedel

Sedan den svenska reduktionsplikten infördes 2018 för att reducera transportsektorns utsläpp av växthusgaser har den ställt successivt hårdare krav på…

Läs mer »

Nyheter | 2023-12-18

Mer svenska biodrivmedel gynnar hela samhället

En ökning av den inhemska produktionen av biodrivmedel ger Sverige ökad tillväxt och fler gröna jobb, stärkt konkurrenskraft och ökad…

Läs mer »

Nyheter | 2024-03-12

f3 hörs i podden Innovationslandet

Podden Innovationslandet uppmärksammar innovativa lösningar och hur de kan förändra samhället i positiv riktning. I det senaste avsnittet medverkade f3:s…

Läs mer »

Nyheter | 2024-04-02

Se alla nyheter »