HTL står för hydrotermisk förvätskning och är en process för att bearbeta organiskt material till bioolja. Biooljan i sin tur användas som bränsle eller vidareförädlas till biodrivmedel. Beroende på vilken biomassa som används som råvara har tekniken utvecklats olika långt och det pågår för närvarande en rad olika projekt som utforskar möjligheterna.

Den 7 september tog ett fyrtiotal personer chansen att få veta mer om vilka slutsatser man hittills kunnat dra av forskning gällande tekniken, råvarorna, kostnaderna och miljöpåverkan från HTL-processen. I ett webinarium arrangerat av Lantmännen, RISE och f3 delade forskare från olika projekt med sig av sina resultat och representanter från Preem och Södra gav perspektiv på investeringar och teknikval i industrin.

En del av programmet utgjordes av en workshop där diskussioner baserades på ett antal olika scenarier. Den gemensamma referenspunkten för samtliga diskussionsgrupper var året 2030 och utöver det föreställdes olika drivkrafter så som global koldioxidskatt och långsiktiga ekonomiska styrmedel för biodrivmedel. Grupperna diskuterade sedan jordbrukets och skogsbrukets betydelse för HTL under dessa förutsättningar, vilken roll HTL-baserade drivmedel får för godstransporter respektive i en verklighet med kraftigt minskat resande med personbilar, samt vad ändrade import- och exportförhållanden i EU kan få för konsekvenser för HTL.

Serina Ahlgren, RISE, och Desirée Karlsson Boll, Lantmännen, hade satt ihop programmet för webinariet och tillsammans med f3 jobbat med formuleringarna av scenarierna.

– Diskussionen tog fart direkt, det var inte tyst i många sekunder. Deltagarna höll sig inom de givna ramarna, och det var bra med scenarierna för det styrde inriktningen på diskussionen. Det blir lite andra perspektiv när man behöver föreställa sig en annan verklighet än den vi lever i idag, säger Serina som ledde diskussionen i gruppen som pratade om HTL och jordbruket år 2030.

Desirée håller med om att diskussionsgruppernas reflektioner var mycket intressanta.

– Det var mycket bra med mindre grupper så att fler kunde komma till tals. På så sätt bidrog alla tillsammans till en större förståelse för området, säger hon. Det hjälpte också att representationen från olika delar av branschen var så bred. Intresset för forskningen och framtiden för HTL är uppenbarligen stort – det känns väldigt positivt!

Följande presentationer finns tillgängliga från webinariet:

  • Andras Baky, RISE: Klimatberäkningar av HTL-system jordbruk [länk]
  • Anna von Schenck, NiNa Innovation: HTL – Hydrotermisk förvätskning av restströmmar från skogs- och jordbruk [länk]
  • Carina Gunnarsson, RISE: Råvaror från jordbruket till HTL [länk]
  • Henrik Brodin, Södra: Råvara, biodrivmedel och HTL. Södras syn på framtiden [länk]
  • Martin Hedberg, RISE: Uppgradering av HTL-bioolja [länk]
  • Tomas Gustafsson, RISE: Utveckling av HTL-processen [länk]
  • Åsa Håkansson, Preem: Hur ser Preem på den framtida utvecklingen av HTL-olja och integrering i existerande raffinaderi? [länk]

Andra inlägg

Forskning behöver förstås för att göra avtryck

Samverkansprogrammet Förnybara drivmedel och system som finansieras av Energimyndigheten och f3 har ambitiösa mål om spridning av forskningsresultat. Utöver…

Läs mer »

Nyheter | 2021-03-25

Olika lösningar för transportsektorns klimatomställning

Transportsektorns klimatmål hänger starkt ihop med dess energiförsörjning. Möjligheterna för att nå målen kan därför hittas på många områden. Den…

Läs mer »

Nyheter | 2021-02-11

Forskarna hjälper politiken att tolka ritningen över framtidens förnybara drivmedel

Som före detta politiker och nuvarande ordförande för f3 har Annika Åhnberg erfarenheter av att arbeta med både beslutsfattare och…

Läs mer »

Nyheter | 2021-01-21

Nu kan du titta på årets programkonferens

Samverkansprogrammet Förnybara drivmedel och system genomför årligen en programkonferens där resultat från projekt inom programmet presenteras externt. I år…

Läs mer »

Nyheter | 2020-12-01

Se alla nyheter »