En framtida väg att producera förnybara drivmedel är att förvätska och producera en bioolja från skogsråvara genom till exempel snabb pyrolys och sedan uppgradera den till drivmedel i ett existerande oljeraffinaderi. Biooljans syreinnehåll avgör vätgasbehovet för att uppgradera biooljan enligt speci­fikation för integrering i oljeraffinaderi och för användning i motorer. Detta i sin tur har stark in­verkan på kostnaden för att framställa drivmedel och de fossila CO2-emissionerna som uppstår i samband med drivmedelsproduktionen, då detta till en stor del är beroende av råvara och produkt­ionsväg för vätgas.

Ett nyligen avslutat samverkansprogramprojekt har följt upp detta genom att ta avstamp från ett tidigare projekt. Målet med det andra projektet, Potential för förbättringar i produktionen av bioolja, har varit att utvärdera nytillkomna teknologier som producerar en bioolja med lägre syreinnehåll än vad som uppnås genom den nära kommersiella teknologin för snabb pyrolys.

I studien identifierades hydropyrolys och hydrotermisk förvätskning (HTL) som lovande och har därför studerats i mer detalj. Vidare analys visar att dessa teknologier potentiellt kan uppnå en lägre total drivmedelsproduktionskostnad än vid snabb pyrolys. Emellertid råder det en del osäkerhet kring de data som använts i analysen på grund av den lägre tekniska mognadsgraden för både hydropyrolys- och HTL-processerna. Dock visar de känslighetsanalyser som gjorts att det går att uppnå lönsamhet i de nytillkomna teknologierna även om man gör antaganden om sämre prestanda.

Projektet har nått sina resultat genom simulering och analys av värdekedjor baserade på utnytt­jande av råvara i form av restprodukter från skogen (grot) samt sulfatlignin från massa­brukens svartlutar. Värdekedjorna har kombinerat tillgänglig kun­skap, infrastruktur och utrustning inom massa- och pappersindustrin och oljeraffinaderiindustrin, och inkluderar olika teknikalternativ för produktion av bioolja samt hydrodeoxygenering (HDO) och uppgradering av biooljan till drivmedelskomponenter. De har jämförts avseende total produktionskostnad, totala utsläpp av fossilt CO2, omvandlingsgrad och total energieffektivi­tet.

Marie Anheden, RISE, har lett projektet tillsammans med deltagare från Chalmers, ÅF Industri och Preem.

Andra inlägg

Biobränsle, styrmedel och flygskam – hur kan flyget minska sin klimatpåverkan?

Från vänster på bilden: Jörgen Larsson, Chalmers; Maria Wetterstrand, särskild utredare för Biojetutredningen; Sören Eriksson, Preem; Ingrid Nohlgren, f3 och…

Läs mer »

Nyheter | 2019-05-28

24 ansökningar i vårens utlysning i samverkansprogrammet Förnybara drivmedel och system

För en vecka sedan, den 21 februari, stängde den andra utlysningen inom samverkansprogrammet Förnybara drivmedel och system. Resultatet blev…

Läs mer »

Nyheter | 2019-02-28

Fem nya projekt inleder den andra programperioden

Vårens utlysning i samverkansprogrammet Förnybara drivmedel och system resulterade i fem nya projekt. De första har startat i september och…

Läs mer »

Nyheter | 2018-09-27

Att välja metod eller välja resultat

Redan 2016 presenterades resultat från projektet Metodvalets inverkan på klimatpåverkansbedömning av biodrivmedel och annan skogsråvaruanvändning. Sedan dess har resultaten lyfts…

Läs mer »

Nyheter | 2018-08-07

Se alla nyheter »