En framtida väg att producera förnybara drivmedel är att förvätska och producera en bioolja från skogsråvara genom till exempel snabb pyrolys och sedan uppgradera den till drivmedel i ett existerande oljeraffinaderi. Biooljans syreinnehåll avgör vätgasbehovet för att uppgradera biooljan enligt speci­fikation för integrering i oljeraffinaderi och för användning i motorer. Detta i sin tur har stark in­verkan på kostnaden för att framställa drivmedel och de fossila CO2-emissionerna som uppstår i samband med drivmedelsproduktionen, då detta till en stor del är beroende av råvara och produkt­ionsväg för vätgas.

Ett nyligen avslutat samverkansprogramprojekt har följt upp detta genom att ta avstamp från ett tidigare projekt. Målet med det andra projektet, Potential för förbättringar i produktionen av bioolja, har varit att utvärdera nytillkomna teknologier som producerar en bioolja med lägre syreinnehåll än vad som uppnås genom den nära kommersiella teknologin för snabb pyrolys.

I studien identifierades hydropyrolys och hydrotermisk förvätskning (HTL) som lovande och har därför studerats i mer detalj. Vidare analys visar att dessa teknologier potentiellt kan uppnå en lägre total drivmedelsproduktionskostnad än vid snabb pyrolys. Emellertid råder det en del osäkerhet kring de data som använts i analysen på grund av den lägre tekniska mognadsgraden för både hydropyrolys- och HTL-processerna. Dock visar de känslighetsanalyser som gjorts att det går att uppnå lönsamhet i de nytillkomna teknologierna även om man gör antaganden om sämre prestanda.

Projektet har nått sina resultat genom simulering och analys av värdekedjor baserade på utnytt­jande av råvara i form av restprodukter från skogen (grot) samt sulfatlignin från massa­brukens svartlutar. Värdekedjorna har kombinerat tillgänglig kun­skap, infrastruktur och utrustning inom massa- och pappersindustrin och oljeraffinaderiindustrin, och inkluderar olika teknikalternativ för produktion av bioolja samt hydrodeoxygenering (HDO) och uppgradering av biooljan till drivmedelskomponenter. De har jämförts avseende total produktionskostnad, totala utsläpp av fossilt CO2, omvandlingsgrad och total energieffektivi­tet.

Marie Anheden, RISE, har lett projektet tillsammans med deltagare från Chalmers, ÅF Industri och Preem.

Andra inlägg

Bioenergiforskare vill att vi lyfter blicken från avgasröret

Det finns en spridd missuppfattning att biobränslenas klimatpåverkan skulle bestämmas av koldioxidutsläppen från fordon och energianläggningar som använder biobränsle. Men…

Läs mer »

Nyheter | 2023-03-06

Möjligheter med elektrobränslen och utmaningar på vägen

Tillgången på råvaror för biodrivmedel är begränsad och batteriteknik är inte den bästa lösningen för alla typer av fordon i…

Läs mer »

Nyheter | 2023-08-28

Hållbarhet och plantor på tillväxt hos Södra i Falkenberg

Den 6-7 november samlades f3:s medlemmar kring föredrag och aktiviteter om biodrivmedel från skogen, markanvändningsfrågor och EU:s klimatpolitik. På programmet…

Läs mer »

Nyheter | 2023-11-16

f3 publicerar fakta om reduktionsplikten

De senaste åren har reduktionsplikten gått från okänd till omstridd. Den 29 november 2023 ska riksdagen rösta om huruvida reduktionspliktens…

Läs mer »

Nyheter | 2023-11-27

Se alla nyheter »