En framtida väg att producera förnybara drivmedel är att förvätska och producera en bioolja från skogsråvara genom till exempel snabb pyrolys och sedan uppgradera den till drivmedel i ett existerande oljeraffinaderi. Biooljans syreinnehåll avgör vätgasbehovet för att uppgradera biooljan enligt specifikation för integrering i oljeraffinaderi och för användning i motorer. Detta i sin tur har stark inverkan på kostnaden för att framställa drivmedel och de fossila CO2-emissionerna som uppstår i samband med drivmedelsproduktionen, då detta till en stor del är beroende av råvara och produktionsväg för vätgas.
Ett nyligen avslutat samverkansprogramprojekt har följt upp detta genom att ta avstamp från ett tidigare projekt. Målet med det andra projektet, Potential för förbättringar i produktionen av bioolja, har varit att utvärdera nytillkomna teknologier som producerar en bioolja med lägre syreinnehåll än vad som uppnås genom den nära kommersiella teknologin för snabb pyrolys.
I studien identifierades hydropyrolys och hydrotermisk förvätskning (HTL) som lovande och har därför studerats i mer detalj. Vidare analys visar att dessa teknologier potentiellt kan uppnå en lägre total drivmedelsproduktionskostnad än vid snabb pyrolys. Emellertid råder det en del osäkerhet kring de data som använts i analysen på grund av den lägre tekniska mognadsgraden för både hydropyrolys- och HTL-processerna. Dock visar de känslighetsanalyser som gjorts att det går att uppnå lönsamhet i de nytillkomna teknologierna även om man gör antaganden om sämre prestanda.
Projektet har nått sina resultat genom simulering och analys av värdekedjor baserade på utnyttjande av råvara i form av restprodukter från skogen (grot) samt sulfatlignin från massabrukens svartlutar. Värdekedjorna har kombinerat tillgänglig kunskap, infrastruktur och utrustning inom massa- och pappersindustrin och oljeraffinaderiindustrin, och inkluderar olika teknikalternativ för produktion av bioolja samt hydrodeoxygenering (HDO) och uppgradering av biooljan till drivmedelskomponenter. De har jämförts avseende total produktionskostnad, totala utsläpp av fossilt CO2, omvandlingsgrad och total energieffektivitet.
Marie Anheden, RISE, har lett projektet tillsammans med deltagare från Chalmers, ÅF Industri och Preem.
Andra inlägg
Flera vägar leder rätt
Sedan 2010 har Energimyndigheten och f3 tillsammans drivit samverkansprogrammet Förnybara drivmedel och system. Programmet som avslutas under 2022 har finansierat…
Läs mer »
Nyheter | 2022-06-17
Klimat- och kostnadsnytta när bioolja framställs i integrerad process
Syrefattig bioolja framställt från exempelvis skogsrester lämpar sig väl som råvara för biobaserade drop in-drivmedel. I en jämförelse mellan fyra…
Läs mer »
Nyheter | 2022-06-23
Kostnaden för att minska klimatutsläpp i olika sektorer kan jämföras med hjälp av modell
Ny forskning visar på hur kostnader inom energisystemet som helhet kan påverkas av höga krav på inblandning av flytande biodrivmedel.
Läs mer »
Nyheter | 2022-10-05
Swedavia ny medlem i f3
Nu är det klart att statligt ägda Swedavia förstärker f3 Innovationskluster för hållbara biodrivmedel som ny medlem. Det innebär att…
Läs mer »
Nyheter | 2022-12-15