En framtida väg att producera förnybara drivmedel är att förvätska och producera en bioolja från skogsråvara genom till exempel snabb pyrolys och sedan uppgradera den till drivmedel i ett existerande oljeraffinaderi. Biooljans syreinnehåll avgör vätgasbehovet för att uppgradera biooljan enligt speci­fikation för integrering i oljeraffinaderi och för användning i motorer. Detta i sin tur har stark in­verkan på kostnaden för att framställa drivmedel och de fossila CO2-emissionerna som uppstår i samband med drivmedelsproduktionen, då detta till en stor del är beroende av råvara och produkt­ionsväg för vätgas.

Ett nyligen avslutat samverkansprogramprojekt har följt upp detta genom att ta avstamp från ett tidigare projekt. Målet med det andra projektet, Potential för förbättringar i produktionen av bioolja, har varit att utvärdera nytillkomna teknologier som producerar en bioolja med lägre syreinnehåll än vad som uppnås genom den nära kommersiella teknologin för snabb pyrolys.

I studien identifierades hydropyrolys och hydrotermisk förvätskning (HTL) som lovande och har därför studerats i mer detalj. Vidare analys visar att dessa teknologier potentiellt kan uppnå en lägre total drivmedelsproduktionskostnad än vid snabb pyrolys. Emellertid råder det en del osäkerhet kring de data som använts i analysen på grund av den lägre tekniska mognadsgraden för både hydropyrolys- och HTL-processerna. Dock visar de känslighetsanalyser som gjorts att det går att uppnå lönsamhet i de nytillkomna teknologierna även om man gör antaganden om sämre prestanda.

Projektet har nått sina resultat genom simulering och analys av värdekedjor baserade på utnytt­jande av råvara i form av restprodukter från skogen (grot) samt sulfatlignin från massa­brukens svartlutar. Värdekedjorna har kombinerat tillgänglig kun­skap, infrastruktur och utrustning inom massa- och pappersindustrin och oljeraffinaderiindustrin, och inkluderar olika teknikalternativ för produktion av bioolja samt hydrodeoxygenering (HDO) och uppgradering av biooljan till drivmedelskomponenter. De har jämförts avseende total produktionskostnad, totala utsläpp av fossilt CO2, omvandlingsgrad och total energieffektivi­tet.

Marie Anheden, RISE, har lett projektet tillsammans med deltagare från Chalmers, ÅF Industri och Preem.

Andra inlägg

Möjligheter för massabruk att bidra med förnybara drivmedelskomponenter

Reduktionsplikten ställer krav på inblandning av förnybart i fossila bränslen, men för olika drivmedel behövs olika komponenter. HVO är möjligt…

Läs mer »

Nyheter | 2020-11-18

252 värdekedjor för framtida drivmedel i uppdaterat referensverk

Nyligen publicerades den femte versionen av en rapport som fått status som referensverk för många aktörer inom drivmedelforskning och -utveckling:…

Läs mer »

Nyheter | 2020-10-20

Gröna näringar blir grönare med alkoholer

Klimatskadliga utsläpp från arbetsmaskiner kan närma sig noll med förnybara alkoholer som drivmedel i stället för diesel visar nya…

Läs mer »

Nyheter | 2020-06-26

Första koordinatorträffen på distans

I vanliga fall träffas f3:s koordinatorer två gånger årligen hos någon av f3:s parter för att ägna en dag åt…

Läs mer »

Nyheter | 2020-05-11

Se alla nyheter »