I Sverige produceras förnybara drivmedel som används både för låginblandning i fossil bensin och diesel samt som höginblandade eller rena biodrivmedel. Här sammanställs statusen för befintliga och planerade anläggningar för produktion av olika typer av förnybara drivmedel inom landets gränser.

I sammanställningen inkluderas både biodrivmedel och elektrobränslen. Bara sådan framtida produktionskapacitet som offentliggjorts i juli 2023, i termer av konkreta anläggningar – och inte bara som en del av mer övergripande målsättningar – ingår. Dessutom presenteras produktionen utifrån respektive anläggnings maximala kapacitet och inte utifrån historisk eller förväntad faktisk produktion. Slutligen utgår sammanställningen från produktion av drivmedel som skulle kunna användas för transportsektorn (med nuvarande bränslemarknader) – den faktiska användningen av drivmedlen specificeras inte, varken avseende vilken sektor, eller om det är inom Sverige eller utomlands.

Den totala maximala produktionskapaciteten ligger för närvarande på i storleksordningen 10 TWh, vilket motsvarar drygt hälften av biodrivmedelsanvändningen i Sveriges inrikes transporter. [1] Det bör noteras att faktisk produktion normalt sett är lägre, eftersom det över tid är svårt att upprätthålla optimala ekonomiska och tekniska driftsförutsättningar för samtliga anläggningar. Om samtliga planerade anläggningar skulle realiseras motsvarar detta en femdubbling av den befintliga produktionskapaciteten fram till ca 2030 (se Tabell 1 i PDF). För att undvika dubbelräkning, ingår då inte intermediära produkter, eftersom dessa används som råvara för produktion av något av de slutliga drivmedlen.

Utifrån sammanställningen av total produktion kan följande mer övergripande reflektioner göras:

  • Planerad ökning av flytande drivmedelsproduktion från biomassa är mycket stor. Huvuddelen av dessa kan kopplas till tidigare oljeraffinaderier, men det finns även planer för nya bioraffinaderier med olika tekniker för förvätskning. Generellt förväntas andelen andra biodrivmedel än diesel, som flygbränsle och biobensin, i dessa öka.
  • Det finns betydande planer för produktion av elektrobränslen, än så länge främst inriktade mot produktion av metanol för fartyg samt flygbränslen.
  • För produktionen av gasformiga bränslen innebär nuvarande planer en kraftig förskjutning från CBG till LBG.
  • Bara en mindre del av planerade anläggningar (t ex SkyFuelH2 och SCA Östrand) kan kopplas till användning av förgasningsteknik och planerade anläggningar för produktion av gasformiga drivmedel genom förgasning saknas helt.

Den mer detaljerade sammanställningen är uppdelad i två kapitel för flytande respektive gasformiga drivmedel. Vilka drivmedel som ingår beskrivs närmare i en faktaruta för varje kapitel. Anläggningsdata baseras på Bioenergitidningens sammanställning Biodrivmedel i Norden 2022 [2], men har kompletterats och uppdaterats baserat på offentligt tillgängliga uppgifter. Särskilt har uppgifterna som rör f3:s egna företagsparter stämts av direkt med respektive företag.

Läs eller ladda ner hela sammanställningen som PDF.