Stärkt konkurrenskraft och ökad sysselsättning med inhemsk produktion av biodrivmedel

För att uppnå en fossiloberoende fordonsflotta behövs alla förnybara drivmedel och stora mängder av dem. Men för att få den fullständiga nyttan av en fossiloberoende fordonsflotta räcker det inte med att användningen ökar – den inhemska produktionen måste även följa med. Förnybara drivmedel för med sig en rad positiva samhällseffekter som skulle kunna bidra till att klara av Sveriges miljömål och stärka regioners sociala och ekonomiska hållbarhet utöver att minska klimatpåverkan. Exempel på dessa är förbättrad luftkvalitet, minskat buller, ökad sysselsättning, ökad energisäkerhet och stärkt konkurrenskraft. Särskilt gäller detta biodrivmedel. Dagens fokus på klimatpåverkan har dock gjort att majoriteten av de biodrivmedel som används i Sverige importeras, eller produceras i Sverige med importerade råvaror, vilket gör att vi går miste om dessa positiva samhällseffekter.

Efterfrågan på förnybara drivmedel i världen kommer högst troligt att öka kraftigt de kommande åren, i strävan att minska utsläppen av växthusgaser och ställa om till en fossilfri transportsektor. Sverige är i ett globalt perspektiv rikt på naturresurser som lämpar sig för biodrivmedelsproduktion. Vi har också goda förutsättningar för förnybar elproduktion och en växande industri för batteritillverkning. Därför är ökad inhemsk produktion av biodrivmedel, förnybar el och elfordonsbatterier önskvärt. Anledningarna till detta är bland annat bättre möjligheter vad gäller spårbarhet och kontroll över miljöpåverkan och stärkt krisberedskap genom minskat beroende av importerade råvaror och drivmedel. Givet vår rikedom på biobaserade naturresurser, bör Sverige därför vara en nettoexportör av biodrivmedel och/eller de råvarubaser som biodrivmedel produceras av. I dagsläget är dock Sverige långt ifrån en nettoexportör av biodrivmedel. Nära 90 procent av biodrivmedelsförbrukningen i Sverige utgörs av biodrivmedel som är importerade alternativt biodrivmedel som är producerade av importerad råvara [1]. Samtidigt ska det dock betonas att en del av de biodrivmedel som produceras i Sverige idag exporteras.

Produktion och användning av förnybara drivmedel ger stärkt konkurrenskraft

Produktion och användning av förnybara drivmedel som bygger på, nyttjar eller växlar upp nationella resurser som råvaror, etablerad industri och kompetens, bidrar till nationell tillväxt i form av utveckling och sysselsättning [2]. Produktion och användning av förnybara drivmedel har också en koppling till stärkt konkurrenskraft, kunskap och innovation – genom koppling till innovativa miljöer, forskning och innovation – och därmed påverkan på sysselsättning.

Inhemsk produktion av förnybara drivmedel bidrar till expansion av befintliga socio-tekniska system, skapande av nya system [3, 4] och som en konsekvens av detta stimuleras sysselsättning och ekonomisk verksamhet längs hela värdekedjan från råvara till användning. För biodrivmedel finns en särskilt stark koppling till lokala råvaror. De positiva samhällsekonomiska effekterna minskar dock om en betydande andel av råvarorna för produktion av biodrivmedel importeras.

Tabell 1 visar på en sammanställning av effekt på sysselsättning och stimulering av regional tillväxt för olika värdekedjor för produktion av biodrivmedel [5]. Sammanställningen baseras på en litteraturgenomgång av ett betydande antal nationella och internationella studier med tyngdpunkt på Sverige och Europa. Som kan ses i tabell 1 visar resultaten från sammanställningen på en indikativ siffra av genererade heltidstjänster per TWh producerat biodrivmedel som tycks variera något mellan de granskade biodrivmedlen. För biogas har Energigas Sverige uppskattat den totala sysselsättningseffekten till ca 1 arbetstillfälle per GWh [6]. En regional studie för biogas visar också på uppskattningar som ligger i linje med resultaten i tabell 1 [7].

Tabell 1. Indikativa resultat gällande sysselsättning och regionala nettoproduktioner för drivmedelsproduktion. Tabellen är en syntes genomförd av Mossberg et al (2019) [5] baserat på ett antal olika studier [3, 4].

Baserat på tabell 1 kan stimuleringen av regional tillväxt från inhemsk produktion av biodrivmedel uppskattas till en vägledande siffra på cirka 1 MSEK per GWh bränsle. Även om det finns en stor spridning i uppgifterna i tabell 1 kan det konstateras, att biodrivmedelsproduktion i Sverige sannolikt kommer att ge samhällsekonomiska vinster och att de sannolikt ökar ytterligare om råvarorna är av svenskt ursprung.

För sysselsättning kopplat till förnybar elproduktion är bilden mer komplex. Det finns i dagsläget många olika produktionsteknologier där vissa är förknippade med relativt hög sysselsättning och andra betydligt lägre (vattenkraft exempelvis). Generellt kan det dock konstateras att förnybara energitekniker har potential att skapa högre sysselsättning än de fossila alternativen, detta gäller även elproduktion. Studier visar att effekterna är större för biobaserade värdekedjor än andra värdekedjor för elproduktion som sol- och vindkraft [8]. Värt att notera då det gäller värdet av att något ”skapar jobb”, är att i en situation med låg arbetslöshet (ett så kallat högt kapacitetsutnyttjande) ger detta jobbskapande inget särskilt samhällsekonomiskt mervärde (bortsett från eventuella regionalpolitiska aspekter). I ett läge med brist på arbetskraft kan effekterna till och med vara negativa för samhällsekonomin som helhet [9]. I den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft lyfts även innovation och företagande, kompetensförsörjning samt internationellt samarbete fram som prioriterade områden för regional utveckling och sysselsättning [10].

Användningen av lokalt tillgängliga råvaror ger ökad innovationskraft

Sett till stärkande av den regionala/nationella innovationskraften bör förnybara drivmedel som har en koppling till regionalt/nationellt tillgängliga råvaror, som lokal biomassa, ha en fördel. På längre sikt kan drivmedelsvärdekedjor som kopplar till befintlig industri och innovationsområden vara fördelaktigt då de ger möjlighet att växla upp redan etablerade strukturer och miljöer. Etablerad industri är dock ofta passiv när det kommer till förnyelse och att satsa på radikalt nya värdekedjor, vilket gör den regionala kontexten och samverkan i aktörsnätverket extra viktigt [11, 12]. Förmågan till förnyelse påverkas också av antalet branscher och koncentration av arbetsställen. Storstadsregioner och större regioner har generellt både en högre branschdiversifiering och en lägre koncentration av arbetsställen [1].

Även internationalisering av företag är viktig för förnyelsen, vilket kan uttryckas som andel sysselsatta i internationella/multinationella företag [1]. En annan viktig aspekt av samhällsutveckling handlar om att ge förutsättningar för en livskraftig landsbygd, med möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd. Här är möjligheten till arbetstillfällen på landsbygden i relation till någon del av värdekedjan för de förnybara drivmedlen, en tydlig synergieffekt. En sådan koppling hänger ofta samman med nyttjandet av lokala råvaror och är därför särskilt framträdande för biobaserade värdekedjor. Exempelvis kan småskalig uppgradering nära råvaran ha en positiv effekt på antalet arbetstillfällen på landsbygden. Vidare medför utnyttjande av restströmmar som tidigare inte använts förutsättningar för ökad lönsamhet i hela värdekedjan. Produktionen av förnybara drivmedel ökar också diversiteten och ger fler potentiella inkomstkällor för de lokala företagen vilket stärker företagens redundans [3]. Produktion av biodrivmedel, särskilt genom nyttjandet av bi- och restprodukter från jord- och skogsbruk, stärker därmed möjligheten för en konkurrenskraftig skogs- och jordbrukssektor i hela landet. En ökad biodrivmedelsproduktion på åkermark i landsbygd har också fördelen att produktionen säkerställer att marken brukas och skapar fler arbetstillfällen jämfört med att ha mark i träda. Tidigare studier har visat att inhemsk åkermarksbaserad råvara kan bidra till mellan 4 och 10 TWh biodrivmedel per år utan negativa bieffekter vad gäller indirekt förändrad markanvändning [13].

Fortsätt läsa den fullständiga faktan i en PDF-version. I den finns en litteraturöversikt som översiktligt sammanfattar vad som framkommer i ett urval av studier när det gäller just samhällsekonomiska nyttor av förnybar drivmedelsproduktion.