Från vänster på bilden: Jörgen Larsson, Chalmers; Maria Wetterstrand, särskild utredare för Biojetutredningen; Sören Eriksson, Preem; Ingrid Nohlgren, f3 och Anna Elofsson, doktorand på Chalmers och sekreterare i Biojetutredningen. Stående till höger, seminariets presentatör och moderator, styrkeområdesledare Maria Grahn, Chalmers. Fotograf: Emmi Voogand, f3.

Biojetutredningen som presenterades i mars i år hade som främsta förslag att införa reduktionsplikt för flyget, med syfte att öka inblandningen av biodrivmedel i flygbränslet. Men hur såg arbetet med utredningen ut och hur vilka systemgränser drog man, och varför?  Maria Wetterstrand, utsedd särskild utredare, och sekreterare Anna Elofsson, till vardags doktorand på Chalmers, berättade om detta på ett lunchseminarium den 27 maj.

Biojetutredningen hade målsättningen att främja användning av bränslen som minskar flygets utsläpp, bedöma en nivå för inblandning av biodrivmedel i flygbränsle samt främja svensk produktion. Men den första frågan som utredarna fick ställa sig är hur stora utsläppen från flyget egentligen är. Svaret varierar givetvis med tillämpade systemgränser och med olika aktörers intressen, vilket innebär att både den som hävdar att utsläppen är låga och den som hävdar motsatsen har rätt – och att båda har stöd av forskning, om än med olika stora osäkerheter. Därför blir det mer fråga om ambitioner och hur stort mandatet för förändring hos utredningen är. Enligt Maria Wetterstrand valde man därför en mellannivå som inkluderar klimatpåverkan för hela livscykeln för drivmedel tankat i Sverige som används till både inrikes- och utrikesflyg, men som inte tar med påverkan på klimatet från svenska invånares flygande eller effekterna på hög höjd av flygets användning av fossila bränslen.

Det finns också olika sätt att tänka kring utformning och inriktning hos styrmedel, som kan få stor betydelse för effekten. Utredningen föreslår införande av en stegvis reduktionsplikt för flyget, men kraven ställs på minskningen av koldioxidutsläpp och inte på fastslagna inblandningskvoter av biodrivmedel. På så vis vill man få flygbolagen att inte i första hand använda bara det billigaste biobränslet för att uppfylla sin kvot, utan istället välja inblandning av biodrivmedel som ger störst utsläppsminskningar av koldioxid.

Nu remissas utredningen och en rad olika instanser, liksom alla invånare i Sverige, får chans att tycka till om förslaget. En skarp lag om reduktionsplikt bedöms av Maria Wetterstrand och Anna Elofsson tidigast kunna träda i kraft 2021, eftersom förslaget innan dess också måste hunnit passera ytterligare steg i beslutskedjan, nämligen lagrådsremiss, proposition och utskottsbetänkande.

Vid seminariet medverkade också f3:s föreståndare Ingrid Nohlgren som kort berättade om förutsättningarna för biodrivmedel från flyget ur ett systemperspektiv.  Sören Eriksson, utvecklingsingenjör hos Preem, höll en presentation om var möjligheterna för ökad framställning av biodrivmedel för flyget kan hittas och utvecklas, och berörde dessutom frågan om den fossila normen och varför det ställs så tuffa krav på nya råvaror men inte på ”gamla” produkter. Sist ut innan det avrundande panelsamtalet med frågestund var Chalmersforskaren Jörgen Larsson, som studerat vilka effekter den normförskjutande flygskammen kan ha fått på våra resvanor.

Alla medverkande var ense om att flygets klimatpåverkan behöver minska, och att det kan – och måste – göras på flera sätt och på många fronter samtidigt. Vi kan också behöva justera nuvarande system, genom att fråga oss hur mycket som styrs av normer, vanor och trender – inte bara gällande individuellt beteende utan också för utveckling och satsningar i industrin.

Seminariet var ett samarrangemang mellan Chalmers styrkeområden Energi och Transport samt f3.

Andra inlägg

Position paper från ETIP Bioenergy om biodrivmedlens roll och betydelse för att förverkliga RED II

Högre ambitioner, systemsyn och harmoniserande riktlinjer krävs I början av mars meddelade vi att ETIP Bioenergy, den europeiska teknik-…

Läs mer »

Nyheter | 2019-04-18

Remisstiden går ut idag för EU-kommissionens förslag på delegerad RED II-akt om bioenergicertifiering enligt iLUC

Strax innan jul 2018 antogs den slutliga versionen av EU:s nya förnybarhetsdirektiv, också kallat RED II. Detta innehåller…

Läs mer »

Nyheter | 2019-03-08

24 ansökningar i vårens utlysning i samverkansprogrammet Förnybara drivmedel och system

För en vecka sedan, den 21 februari, stängde den andra utlysningen inom samverkansprogrammet Förnybara drivmedel och system. Resultatet blev…

Läs mer »

Nyheter | 2019-02-28

Vilken roll spelar styrning av nätverk för nya hållbara teknologier?

Samverkansprogramprojektet Ett innovationspolitiskt ramverk och styrmedelsalternativ för utvecklingen av bioraffinaderier har i januari publicerat en artikel i vetenskapliga tidskriften Technological Forecasting…

Läs mer »

Nyheter | 2019-02-20

Se alla nyheter »