Kostnaden för att minska klimatutsläpp i olika sektorer kan jämföras med hjälp av modell

Ny forskning visar på hur kostnader inom energisystemet som helhet kan påverkas av höga krav på inblandning av flytande biodrivmedel.

Med hjälp av en energisystemmodell som täcker alla energisektorer i Europa – el, uppvärmning, transport, industrivärme och -kemi – har forskarna tagit fram systemkostnader i två tidsperspektiv: år 2040 och år 2060.

I studien har man antagit att efterfrågan på kolbaserade flytande bränslen minskar. Detta grundar sig på minskade kostnader för el- och vätgasproduktion, att det skett en betydande elektrifiering av transport- och industrisektorerna och att en del av drivmedelsbehovet tillgodoses av vätgas. Vidare förutsätts att framtidens utsläppsfria elsystem baseras på sol- och vindkraft och att koldioxidinfångning och -lagring integreras med biomassaanvändning för kraft- och industrivärme. Flytande biodrivmedel från fast biomassa antas produceras via Fischer Tropsch-processen.

Under de förutsättningarna kan framtida inblandningskrav på 20 respektive 50 procent flytande biodrivmedel innebära ökade kostnader för energisystemet som helhet med 2–14 procent år 2040 (10-66 miljarder Euro) och med 4-8 procent år 2060 (18-40 miljarder Euro).

Resultat från modelleringen visar att det ur ett rent kostnadsperspektiv lönar sig mer att använda biomassan för att minska koldioxidutsläppen från el och värme än för att producera flytande Fischer-Tropsch-bränsle. Då är det också lättare att undvika inlåsningseffekter. I en framtid med de förutsättningar som modellen i studien beskriver, är utveckling av flexibla bioraffinaderier viktig. De kan ställa om sin produktion att svara mot marknadens behov.

Projektet har genomförts inom ramen för samverkansprogrammet Förnybara drivmedel och system som samfinansierats av Energimyndigheten och f3 Centre.