Så presterar de fossilfria alternativen för tunga fordon

Eldrift av tunga långväga godstransporter är ett överraskande bra alternativ för omställningen till fossilfritt redan 2030, både ur klimat- och kostnadssynpunkt.

Rapporten KNOGA synliggör fördelar och hinder för ett flertal olika tekniker för fossilfri framdrift: biobränslen (flytande och gasformiga), elfordon med batterier, elvägar (tre olika tekniker), vätgasdrivna bränslecellsfordon samt elektrobränslen.

Resultaten visar att batteridrift har en lägre relativ mobilitetskostnad än dieseldrift både 2030 och 2045.

– Det var en överraskning för oss att batteridrift föll så väl ut för den tunga, långväga lastbilen som ska köra 640 km på en dag i genomsnitt, säger projektledaren Kristina Holmgren, senior forskare på VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.*

Elektriska drivlinor hävdar sig väl även ur klimatsynpunkt, förutsatt att en elmix med låg klimatpåverkan används i framdriften och batteriproduktion kan ske med liten klimatpåverkan. Svensk elmix har förhållandevis låg klimatpåverkan.

Används i stället den mer koldioxidintensiva europeiska elmixen, har biogas och flytande biodrivmedel bättre klimatprestanda.

Tillgången på fossilfri el är grundläggande, inte bara för eldrift, utan även för en hållbar produktion av flera av de andra undersökta drivmedlen, som biogas och vätgasdrift.

Projektet har genomförts inom ramen för samverkansprogrammet Förnybara drivmedel och system som samfinansieras av Energimyndigheten och f3 Centre.

Den 25 maj presenterar forskarna resultaten i ett webbinarium. Läs mer och anmäl dig här.

*Sedan 1 april 2021 arbetar Kristina Holmgren på RISE.