Produktion och användning av fordonsbränslen påverkar både miljön och har sociala och socioekonomiska effekter. Dock fokuserar EU:s förnybarhetsdirektiv (RED) på miljö­påverkan i form av växthusgasutsläpp och begränsningar kopplat till områden med hög biodiversitet. Många studier om hållbara drivmedel har liknande fokus, samtidigt som det skulle behövas en bredare ansats där fler hållbarhetsfrågor beaktas i analyser såväl som i styr­medel.

Här kommer metoden LCSA, Life Cycle Sustainability Assessment in. Den kombinerar tre olika livscykelmetoder som motsvarar de tre pelarna inom hållbar utveckling: miljö-LCA, social LCA och livscykelkostnad. Samverkansprogramprojektet Integrerad utvärdering av fordonsbränslen med hållbarhets-LCA – sociala och miljömässiga konsekvenser i ett livscykelperspektiv har syftat till att undersöka hur LCSA kan användas för att utvärdera hållbarhetsprestanda hos drivmedel genom att slå ihop olika hållbarhetsperspektiv till en helhetsbild.

Genom att tillämpa tre olika aktörsprofiler har hållbarhetsperspektiven integrerats i analysen. För att få transparens gällande de värderingar som profilerna baseras på har man använt en metod för multikriterieanalys (MCDA). Projektets LCSA utförs på värdekedjor för fyra fossila och förnybara drivmedel: Råoljebaserad bensin från Nigeria respektive Ryssland, etanol baserad på sockerrör från Brasilien samt etanol baserad på majs odlad i USA. De sistnämnda tillhör kategorin första generationens biodrivmedel. Resultatet visar att rangordningen av de olika drivmedelskedjorna blir olika beroende på de olika aktörsprofilernas prioriteringar. Det finns alltså inte alltid ett svar på vad som är det mest hållbara valet mellan olika alternativ, utan det beror på prioriteringar hos beslutsfattare eller befolkningen de representerar.

Alla de tre underliggande livscykelmetoderna – E-LCA, S-LCA and LCC – har olika begränsningar och är i olika utsträckning under utveckling. Ett gemensamt problemområde för alla tre metoderna är bristen på robusta och uppdaterade databaser för datainsamling. Dock kan projektets tillämpning av metoderna betraktas som en ambition att frångå det typiska stuprörstänk som är vanligt inom hållbarhetsdiskursen, det vill säga att parallella företeelser analyseras mer eller mindre åtskilt. LCSA skulle här kunna motivera aktörer i ett sammanhang att fokusera på en bredare och mer övergripande innebörd av hållbarhet hos produkter och deras livscykler. Det blir då ett verktyg som kan användas vid utformning av styrmedel och utvärdering av effekterna av desamma.

Projektet har letts av Elisabeth Ekener, KTH, med deltagare från IVL, Lunds universitet och Stockholms universitet. Utöver rapporten har två vetenskapliga publikationer producerats.

Andra inlägg

Ingen motsättning mellan biodrivmedel och el

Dröj inte med de lösningar som finns! Både biodrivmedel och elektrifiering behöver användas när Sverige ska kunna minska transportsektorns växthusgasutsläpp.

Läs mer »

Nyheter | 2021-10-05

Skogsrestbaserade drivmedel visar upp god klimatprestanda

Droppar i tanken eller en ny tank? Svaret på frågan om vilket drivmedel som bör tillverkas av skogsrester skiljer sig…

Läs mer »

Nyheter | 2021-09-16

Känd teknik i ny kombination ger mer biodrivmedel

Ett nytt sätt att kombinera termokemiska tekniker kan bidra till målet att minska klimatutsläppen från transportsektorn. I projektet BioFlex…

Läs mer »

Nyheter | 2021-04-06

f3:s årsrapport för 2020

Nu har vi publicerat vår årsrapport för 2020 som berättar om projekt och aktiviteter som genomförts under det gångna året.

Läs mer »

Nyheter | 2021-03-19

Se alla nyheter »