Den biodrivmedelsproducerande industrin lyfter ofta att deras beslut och investeringsvilja påverkas i hög grad av osäkra styrmedel, lagstiftning, riktlinjer etc. Under senare år har ett antal utredningar berört relaterade frågeställningar. Av dessa framgår vikten av tydliga och långsiktiga politiska förutsättningar för omställning samt att osäkerheten påverkar både industri, finansiärer och andra marknadsaktörer.
För att uppnå målen för transportsektorn behöver tillgången till hållbara förnybara drivmedel öka och Sverige har goda förutsättningar för sådan produktion. Industrin – såväl nuvarande drivmedelsproducenter som nya aktörer – har också planer på att utöka produktionen av förnybara drivmedel kraftigt under de närmaste 10 åren.[1] Utan styrmedel som driver den utvecklingen finns dock en betydande risk för att dessa planer inte realiseras. I regeringens uppdrag till den s k bioekonomiutredningen ingick därför att analysera åtgärder som främjar effektiv produktion av flytande biodrivmedel baserat på inhemska råvaror i Sverige, inklusive förslag till långsiktigt produktionsstöd.
Inom industrin lyfts dock därutöver ofta att en hög osäkerhet och täta förändringar i omfattning och utformning av styrmedlen i sig hindrar utvecklingen. I Sverige – och inom EU – har det funnits styrmedel för att främja utvecklingen av förnybara drivmedel sedan början av 2000-talet och 2008 infördes första drivmedelsdirektivet med mål för användningen och tydliga hållbarhetskriterier. Utformningen av styrmedel – i form av till exempel pumplagen, skattebefrielse, inblandningsmål och hållbarhetskrav – har dock ändrats över tiden och ofta beslutats för korta tidsperioder. År 2018 infördes till exempel ett långsiktigt styrmedel genom reduktionsplikten, vilket utformades för att gälla fram till 2030 men som nu ändras drastiskt efter bara fem år. Osäkerhet ökar risken med investeringar och kan påverka utvecklingen, såväl direkt genom minskad investeringsvilja hos företagen som indirekt genom osäkra konsumenter på fordonsmarknaden och sämre förutsättningar på kapitalmarknaden. Exemplet ovan visar dessutom på att det inte räcker att utforma ett styrmedel som är långsiktigt utan att det också behöver råda bred politisk enighet kring det.
I vilken utsträckning och hur påverkar då politisk osäkerhet och instabilitet i styrmedel investeringsvilja och utvecklingen för förnybara drivmedel? Som ett första steg i att klargöra kunskapsläget kring detta har f3 sammanfattat hur den lyfts i några exempel från litteraturen. Några slutsatser från översikten är:
- Det framhålls samstämmigt att politisk osäkerhet, kortsiktiga styrmedel och täta förändringar av styrmedel bidrar till att försvåra investeringar inom industrin och därmed utvecklingen av förnybara drivmedel.
- Det är inte bara den politiska osäkerheten om styrmedel som direkt ska främja förnybara drivmedel som påverkar, utan det finns även en tydlig koppling till osäkerhet kring tillståndsprocesser, styrmedel för andra sektorer som påverkar efterfrågan på biodrivmedel och bioråvaror, samt kring mål och ambitioner för klimatpolitiken i stort, både i Sverige och internationellt.
- I stor utsträckning baseras slutsatsen på intervjuer, enkäter och workshops med branschföreträdare och andra aktörer. I dessa lyfts den politiska osäkerheten genomgående som en central barriär för industrins omställning. Slutsatsen är också förankrad i generell styrmedelsforskning kring barriärer och drivkrafter.
- Det är däremot få som studerat frågan från ett empiriskt perspektiv, specifikt för förnybara drivmedel. Från en jämförande studie av utvecklingen i USA och inom EU finns det dock indikationer på att en högre osäkerhet också ger genomslag i de faktiska investeringarna över tid.
I flera av studierna lyfts också exempel på kunskapsluckor inom området och det är tydligt att frågan kan angripas ur flera olika perspektiv och med olika forskningsmetoder.
I litteraturöversikten sammanfattas översiktligt vad som framkommer i ett urval av aktuella och centrala utredningar eller forskningsstudier när det gäller just betydelsen av politisk osäkerhet för utvecklingen av förnybar drivmedelsproduktion. Översikten tar sin utgångspunkt i den så kallade bioekonomiutredningen, vars första delbetänkande publicerades våren 2023.
Läs eller ladda ner översikten i sin helhet som PDF.